Jag kom hem för en stund sen. Jag var i Avenyn med min vän Diana. Det var en massa fans som sörjde, dansade, och grät. Jag kan inte beskriva den känslan, äntligen förstår jag hur många som är galna i honom, jag är en av de. Folk klädde ut sig som honom, eller bar en tröja med hans tryck på. Det var väldigt nice. Det kändes som att han var där med oss. I slutet samlades allihopa runt blommorna man la ut och bilderna på han, och satt runt om och lyssna på hans musik. Jag satt bredvid en tjej, hon började verkligen gråta, hon skrek, och det påveka mig så klart. Då började jag gråta och alla andra med, tom. killarna grät. Det kändes så tungt att han inte finns mer. När låten Heal the world var på, då då då, kom alla tårar och allt skrik fram från varje människa som var där. Det gjorde så ont, ont att se alla lida av att han inte finns mer. Han är en legend som aldrig dör, jag älskar dig Mike! Hur mycket än jag ber, så kommer du aldrig komma ner. Jag lägger upp bilderna lite senare.